Hello!

Jag kom bara att tänka på en sak.
Jo det är så här att jag är och praoar i 1-2 c på bergsby skolan.Dom är så små och gulliga. Jag känner mig nästan som en jätte i deras matsal. Allt sitter så långt ner som då jag t.ex ska ta sallad från salladsbordet så måste jag böja på mej för att nå . Men sen då min järna började fungera så kom jag fram till att jag själv ju har vart så liten (helt ofattbart). Nog för att jag nog inte var lika gullig.
Det känns helt ofattbart att jag en gång för länge sedan gick i ettan på exakt den skolan jag är på  och hade samma lärare som jag nu praoar hos ,Annika heter hon och är trevlig som bara den.
Jag kan säga er att man återupplever väldigt många minnen.

Det var allt för mig denna dag
Ha det gött

jag och syrran(fast här går vi nog bara på dagis)

Hejhopp praokropp/Soffipropp