nu befinner jag mig åter i biblotekets ödsliga salar. Men denna gång är allt så mycket läskigare än sist. Jag är ensam och i tystnaden kan jag höra hur bibloterkarierna hasar i sakta mak på våningen över mig.
väggarna knakar och nån stanns långt bort kan jag avlägset höra barn som skriker av fasa, det är biblotekariernas offer. Och jag känner i hela kroppen att snart är det min tur att mötas av samma fasansfulla öde.

De barn som valts ut tas med till bibliotekets mörka rum och ingen som har förts dit har varit sig själva när dom återvänt. Kanske hjärntvättar dom folk ? Eller så sker en tortyr värre en någon annan ? Kanske tvingas barnen att att äta gammla förfallna böcker tills dom spyr ? Eller tvingas dom att läsa ur "bibliotekets förflutna" ?

Det är nog bäst att jag håller mig på min vakt, jag har ju trots allt tre karatelektioner i min bakficka, det har nog inte biblotekarierna tänkt på!

men å andra sidan kanske dom kan något som inte jag vet, dessutom är det flera mot än.
Kommer jag levande härifrån är det ett mirakel, om inte...
- det var kul så länge det varade

FARVÄL  GRYMMA VÄRLD !
JAG ÄR FÖR UNG FÖR ATT BEHÖVA UTSTÅ DETTA FRUKTANSVÄRDA ÖDE !

hejhopp hotadkropp /Rädd