har du svårt att gråta? och önskar att du kunde gråta?
ring då 070-101992477343 jag garanterar inget svar dock, men jag fick tipset av min farbors kompis mammas systers mans pappas brors barn som tydligen tyckte att det var en riktigt bra idé att ringa dit, oavsett svar eller inte, vet inte hur mycket jag tror på det men ja, testa kan man ju alltid..
iallafall så känner jag en sån där konstig känsla i skallen när man har tänkt för mycket samt druckit för lite eller nåt? jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt den saken, antagligen inget annat än att bara sitta här och snacka skti om saker som ingen vill höra tills jag blir för trött då jag kommer falla ihop på sängen och somna som jag föll.
fast jag vet inte om jag vill somna riktigt.. jag är inte allt förtjust i de drömmar jag drömmer för tillfället, jag känner mig retad och vaknar alltid ledsen med ett krossat hjärta så jag är inte mycket för att sova nu för tiden, skulle jag bestämma så skulle jag inte sova alls, så fint det skulle vara, inga drömmar som luras när man vaknar...men det förståss, skulle jag inte drömma nåt sånt så skulle det ju inte vara så dumt att sova eftersom att det egentligen är en riktigt trevlig sysselsättning kan jag tycka. att inte behöva göra nåt på ett par timmar.

fast det klart, det är ju mycket roligare att vara vaken och göra nåt kul, nej jag är nog hellre vaken hela natten och umgås med nån kul eller nånting, för sova tar ju egentligen bara tid, visst? så man kan ju tycka att man borde kunna skippa det, fast det funkar inte, inte för mig iallafall, för då somnar jag på dagen istället när jag ska vara social och allt, nej då är det allt bättre att sova på natten hur tråkigt och hjärtekrossande och allt vad man nu kan anse det må vara... konstig mening där måste jag tillägga.

iallafall så måste jag fundera på hur tappra de få människor som läser denna mening är. dom har liksom tagit sig igenom en massa meningar med onödig skit som ja, jag inte har några kommentarer om eftersom att jag ärligt inte riktigt minns vad jag skrev och jag känner inga större frestelser för att läsa igenom det, nejnej. verkligen inte.

trots detta så kan jag, ja vad kan jag? jag vet faktiskt inte. inte kan jag då sluta skriva när jag egentligen inte har något att skriva om, konstigt egentligen. men så är livet ibland. eller oftare,
men det finns mycket som livet kan vara.. men det ska jag inte gå in på här och nu, kan bli pinsamt..

så härmed, slut på skiten!!

tråkigt att Marcus skulle få för sig att gömma sig... FY!!

hejhopp skitkropp/ toRn