kopparmanteln

igår fick jag ett verkligt trevligt erbjudande av en viss Matilda som på ett trevligt sätt inbjöd mig att göra henne sällskap pch se på en teater, och tokigt vore ju om jag inte följt med men det gjorde jag så inget står tokigt till.

i sådan hära trevlig byggnad (även kallad tält) ägde teatern rum. När vi satt oss tillrätta och dörrarna stängdes grepos jag av en tillfällig panik, "DOM KOMMER GASA IHJÄL OSS!!" men så varfallet som tur var inte, bara en hemsk inbillelse i min annars så kloka hjärna.

två av skådespelarna. och HIMMEL så duktiga människor det finns ! och dessutom inte bara på en sak, utan i detta fall två. Dom var såklart grymt bra på att agera men även på att genom föra alla livssfarliga akrobatik danser som ockå ingick i teatern.

Det må jag säga !
dom slägde varann hejvilt och hoppade som herr känguru själv!
jag var djupt imponerad när jag lämnad tältet, och inte blev jag mindre imponerad när vi tog oss fram och talades vid med skådespelarna och fick reda på att dom tränat i sex ynka veckor ! Hej hopp, så begåvade man kan vara.

Min arma kropp skulle ha behövt aningens mer tid för att lära mig allt dom genomförde...

så ja, imponerad ändå ut i tårna lämnade jag nordanå med humöret på topp!

hejhopp teaterkropp/imponeRad

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0